Ränta skattekonto är ett samlingsnamn för de två räntor Skatteverket räknar på ditt saldo: intäktsränta när du har överskott och kostnadsränta när du har underskott. Räntan beräknas dag för dag på det aktuella saldot och registreras på skattekontot en gång i månaden, så även några dagars underskott hinner ge en liten kostnadsränta innan nästa period.
Vad är intäktsränta och kostnadsränta
Har du ett överskott på skattekontot får du intäktsränta, ungefär som ränta på ett sparkonto. Intäktsräntan är skattefri och kräver ingen egen ansökan, den räknas automatiskt. Har du i stället ett underskott, det vill säga du är skyldig att betala mer skatt än vad som finns på kontot, debiteras du kostnadsränta på underskottet. Till skillnad från de flesta andra räntekostnader är kostnadsräntan inte avdragsgill, utan ska återföras i deklarationen om du har bokfört den som en vanlig kostnad.
Så beräknas räntan på skattekontot
Räntan räknas dag för dag på saldot, från och med dagen efter den dag ett överskott eller underskott har uppkommit. Både intäktsränta och kostnadsränta registreras sedan på skattekontot en gång i månaden, så en tillfällig svacka i saldot syns inte förrän nästa avstämning. Uppstår ett omprövningsbeslut eller en försenad betalning måste räntan räknas om i efterhand, eftersom det ursprungliga saldot ändras.
Räntesatserna styrs av en basränta som Skatteverket fastställer utifrån den genomsnittliga säljräntan på sexmånaders statsskuldväxlar, och den kan därför ändras under året i takt med det allmänna ränteläget. Sedan den 1 december 2024 är basräntan 2,5 procent, med ett golv på 1,25 procent.
Vilka räntesatser gäller just nu
Skattekontot har tre olika satser beroende på om du får ränta eller betalar den:
- Intäktsränta: 1,125 procent, skattefri.
- Låg kostnadsränta: 2,5 procent, samma som basräntan. Gäller bland annat belopp Skatteverket gett anstånd med, underskott av slutlig skatt fram till förfallodagen och belopp som lämnats till Kronofogden för indrivning.
- Hög kostnadsränta: 17,5 procent. Tas ut som hög ränta från och med förfallodagen för kvarskatt som fortfarande inte är betald.
Satserna har höjts kraftigt de senaste åren. Så sent som 2022 låg den låga kostnadsräntan på 1,25 procent, innan den steg i flera steg till 5 procent under 2023 och sedan sänktes till dagens 2,5 procent i december 2024. Eftersom kostnadsräntan inte är avdragsgill motsvarar den höga räntan en effektiv kostnad på omkring 6,25 procent efter skatt för ett aktiebolag, vilket gör det dyrt att låta en kvarskatt ligga kvar över förfallodagen.
Bokföra ränta på skattekontot i aktiebolag och enskild firma
I ett aktiebolag bokförs intäktsränta normalt på konto 8314 och kostnadsränta på konto 8423, med skattekontot som motkonto 1630. En enskild firma hanterar det annorlunda: eftersom skattekontot tillhör ägarens privatekonomi och inte firman som egen juridisk person, bokförs räntan i stället mot konton för egna uttag eller egna insättningar, i stället för som en vanlig intäkt eller kostnad i näringsverksamheten.
Så undviker du kostnadsränta på slutlig skatt och kvarskatt
Räknar du med kvarskatt efter deklarationen, det vill säga att du betalat in för lite i preliminärskatt jämfört med den slutliga skatten, är det ofta värt att göra en extra inbetalning innan förfallodagen för att slippa betala kostnadsränta. Är kvarskatten högst 30 000 kronor räcker det att beloppet är bokfört på skattekontot i god tid, så länge det sker innan den låga kostnadsräntan hinner bytas mot den höga. Överstiger kvarskatten 30 000 kronor delar du lämpligen upp inbetalningen i två delar: den del som överstiger 30 000 kronor börjar räntebeläggas redan omkring den 13 februari, alltså långt innan förfallodagen för resten av beloppet. Exakta datum ändras något varje år beroende på när du får ditt slutskattebesked, så jämför alltid mot det egna beskedet eller mot uppgifterna kring skatteåterbäringen innan du planerar inbetalningen.
Gäller andra datum för företag med brutet räkenskapsår
De flesta reglerna ovan utgår från kalenderår som räkenskapsår. Företag med brutet räkenskapsår, det vill säga ett räkenskapsår som inte följer kalenderåret, får i stället sina förfallodagar förskjutna utifrån när Skatteverket fattar beslut om den slutliga skatten för just det räkenskapsåret. Driver du ett aktiebolag med brutet räkenskapsår är det därför viktigt att kontrollera de datum som gäller i just din verksamhets slutskattebesked, i stället för att utgå från datumen för kalenderår.
Ränta på skattekontot för privatpersoner och företag
Reglerna är i grunden desamma oavsett om du är privatperson eller driver enskild firma eller aktiebolag: samma basränta, samma trappa mellan låg och hög kostnadsränta och samma dag-för-dag-beräkning. Skillnaden ligger i hur ofta saldot rör sig. En privatperson märker oftast bara ränta i samband med deklarationen, medan ett företag har löpande dragningar för moms, arbetsgivaravgifter och preliminärskatt varje månad, vilket gör enstaka dagars underskott svårare att undvika helt.
