K10-blanketten är bilagan till din privata inkomstdeklaration som alla delägare med kvalificerade andelar i ett fåmansföretag behöver ha koll på. Den räknar fram gränsbeloppet, det vill säga hur mycket du kan ta i utdelning eller vinst vid en aktieförsäljning till den lägre skattesatsen 20 procent i stället för att beskattas som lön eller tjänst.
K10-blanketten för inkomstår 2025 lämnas in senast den 2 maj 2026, tillsammans med Inkomstdeklaration 1 (INK1). Den här guiden går igenom vilka delägare i fåmansföretag som ska fylla i K10, hur du räknar ut gränsbeloppet med förenklingsregeln respektive huvudregeln, hur sparat utdelningsutrymme och avyttring av aktier hanteras, och vad de nya 3:12-reglerna från 1 januari 2026 betyder för nästa års deklaration.
Vad är K10-blanketten och hur fyller man i K10 för sitt fåmansföretag?
K10 är inte en fristående blankett utan en bilaga som fylls i inne i Skatteverkets e-tjänst, som en del av din privata inkomstdeklaration. Blanketten gäller dig som är delägare och äger kvalificerade andelar i ett fåmansföretag, det vill säga ett mindre aktiebolag där ett fåtal ägare äger de flesta andelarna och normalt också är aktiva i verksamheten. Ägare av vanliga aktiebolag utan koppling till fåmansreglerna berörs inte av K10 på samma sätt.
Du ska deklarerar och fylla i K10 om du under året antingen har fått utdelning från bolaget eller sålt, bytt eller på annat sätt avyttrat aktier eller andelar. Har fler än en delägare kvalificerade andelar i samma fåmansföretag ska var och en lämna sin egen K10-blankett utifrån sin ägarandel. Skatteverket rekommenderar att du lämnar in K10 varje år oavsett om utdelning skett, eftersom det är blanketten som räknar fram och för vidare gränsbeloppet till nästa år. Hoppar du över ett år riskerar du att förlora överblicken över hur stort sparat utdelningsutrymme du faktiskt har att utnyttja senare.
När ska K10-blanketten lämnas in 2026?
K10-blanketten för inkomstår 2025 ska lämnas in senast den 2 maj 2026, i samma veva som du deklarerar övrig privat inkomst. Du hittar bilagan i Skatteverkets e-tjänst för Inkomstdeklaration 1, under fliken för bilagor, och fyller i uppgifterna om bolaget, dina aktier, eventuell utdelning och beräkningen av gränsbeloppet direkt i e-tjänsten. E-tjänsten räknar sedan automatiskt ut flera av delsummorna åt dig utifrån vad du fyllt i, men själva grunduppgifterna om ägarandel, omkostnadsbelopp och löneunderlag måste du ta fram själv.
Har du glömt att lämna in K10 tidigare år, eller upptäckt ett fel i en redan inskickad blankett, går det att komplettera eller ändra i efterhand hos Skatteverket. Saknas K10 bland bilagorna när du deklarerar kan handläggningen av hela inkomstdeklarationen bli fördröjd, så det lönar sig att ha blanketten klar innan sista datum snarare än att skicka in den i sista sekunden.
Utdelning alternativ 1: så fyller du i förenklingsregeln och räknar ut gränsbeloppet
Förenklingsregeln är den enklaste vägen till gränsbeloppet: ett fast schablonbelopp som motsvarar 2,75 gånger föregående års inkomstbasbelopp. För inkomstår 2025 ger det ett gränsbelopp på 209 550 kronor per bolag, oavsett hur mycket lön som betalats ut i företaget under året. I blankett K10 fyller du i schablonbeloppet i den första delen av avsnitt A, tillsammans med eventuellt sparat utdelningsutrymme från föregående år.
Beloppet fördelas efter din ägarandel i fåmansföretaget. Äger du hälften av aktierna vid årets ingång får du alltså räkna in halva schablonbeloppet, det vill säga 104 775 kronor, som ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln. Har du sparat utdelningsutrymme från tidigare år läggs det till, uppräknat med ränta, innan du får fram det totala gränsbeloppet som utdelningen ska jämföras mot.
Den stora begränsningen med förenklingsregeln är att den bara får användas i ett enda bolag per person och år. Äger du kvalificerade andelar i flera fåmansföretag måste du använda huvudregeln för de övriga bolagen, även om förenklingsregeln skulle gett ett högre gränsbelopp i något av dem. Du väljer alltså själv i vilket bolag det är mest fördelaktigt att använda förenklingsregeln.
Utdelning alternativ 2 huvudregeln: omräknat omkostnadsbelopp och lönebaserat utrymme
Huvudregeln är mer omfattande att räkna ut men kan ge ett betydligt högre gränsbelopp, särskilt i fåmansföretag med höga löneutbetalningar. Gränsbeloppet enligt huvudregeln byggs upp av flera delar som du fyller i steg för steg på blanketten:
- Omkostnadsbeloppet, det vill säga vad du eller tidigare ägare ursprungligen betalade för aktierna, plus en årlig ränteuppräkning baserad på statslåneräntan.
- Lönebaserat utrymme, som du bara får räkna med om du eller en närstående äger minst fyra procent av bolagets kapital och har tagit ut lön till ett visst minimibelopp under året innan beskattningsåret. Det lönebaserade utrymmet räknas fram på bolagets totala löneunderlag och fördelas mellan delägarna efter ägarandel.
- Sparat utdelningsutrymme från tidigare år, uppräknat med ränta på samma sätt som vid förenklingsregeln.
Har du ägt aktierna sedan innan 1992 kan omkostnadsbeloppet i stället räknas om enligt indexregeln eller den så kallade kapitalunderlagsregeln, två äldre specialregler som numera bara är aktuella för fåmansföretag med mycket lång ägarhistorik. För de allra flesta nystartade bolag används i stället det faktiska omkostnadsbeloppet, alltså vad aktierna kostade när de köptes eller tecknades.
Har fåmansföretaget höga lönekostnader i förhållande till omkostnadsbeloppet kan huvudregeln ge ett väsentligt större gränsbelopp än förenklingsregelns fasta schablon. Nackdelen är att beräkningen kräver att du håller koll på flera års löneunderlag, ägarandelar och tidigare inlämnade K10-blanketter, vilket gör att det ofta blir fel just i den här delen av K10-blanketten.
Avyttring av aktier, andelar och sparat utdelningsutrymme i fåmansföretaget
Tar du inte ut hela ditt gränsbelopp i utdelning under ett år försvinner inte mellanskillnaden. Den sparas i stället som sparat utdelningsutrymme och läggs till gränsbeloppet nästa år, uppräknat med ränta. Det gör att utdelningsutrymmet kan växa över flera år om du väljer att inte ta full utdelning varje år, vilket ofta är en medveten del av skatteplaneringen kring ett aktiebolag. Sparat utdelningsutrymme följer normalt aktierna snarare än personen, så säljer du bolaget följer det outnyttjade utdelningsutrymmet med till köparen.
Har du sålt aktier eller andelar i fåmansföretaget under året ska avyttringen redovisas i ett separat avsnitt av K10. Kapitalvinsten beräknas mot omkostnadsbeloppet, och den del av vinsten som ryms inom gränsbeloppet beskattas till 20 procent på samma sätt som utdelning, medan gränsbeloppet beskattas som tjänst för den del av vinsten som ligger över. Sålt du bara en del av dina aktier ska gränsbeloppet och det sparade utdelningsutrymmet fördelas proportionerligt mellan de sålda och de kvarvarande andelarna, vilket är en av de vanligaste felkällorna vid delförsäljningar av kvalificerade andelar.
Vad händer om du missar att lämna in K10-blanketten?
Missar du att lämna in K10 fördröjs normalt handläggningen av din inkomstdeklaration, eftersom Skatteverket saknar underlag för att bedöma hur utdelningen eller kapitalvinsten ska fördelas mellan kapital och tjänst. Det är dock möjligt att komplettera i efterhand: har du glömt blanketten eller fyllt i fel går det att lämna in eller ändra uppgifterna även efter att deadline passerat, utan att det i sig utlöser någon avgift.
Det som är svårare att laga i efterhand är själva kontinuiteten i det sparade utdelningsutrymmet. Saknas en eller flera års K10-blanketter blir det svårare att styrka hur stort gränsbelopp som faktiskt sparats fram till i dag, eftersom varje års beräkning bygger vidare på föregående års uppgifter. Det är ytterligare ett skäl till att lämna in blanketten varje år, oavsett om utdelning tagits ut eller inte, så att gränsbeloppet aldrig behöver rekonstrueras i efterhand.
K10 och de nya 3:12-reglerna från 1 januari 2026
2026 är det sista inkomståret där du väljer mellan förenklingsregeln och huvudregeln som två separata beräkningssätt. Nya 3:12-regler börjar gälla från och med den 1 januari 2026 och slår ihop de två reglerna till en gemensam beräkning med ett nytt grundbelopp, men det påverkar först den K10-blankett som lämnas in våren 2027, inte den som lämnas in i år.
Med andra ord: fyller du i K10 för inkomstår 2025 nu i vår gäller fortfarande förenklingsregeln och huvudregeln precis som beskrivet ovan, med gränsbelopp, omkostnadsbelopp och lönebaserat utrymme beräknade enligt de gamla reglerna. Vill du förstå hur beräkningen av gränsbeloppet förändras från och med januari 2026, med bland annat ett höjt grundbelopp och slopat löneuttagskrav, finns en genomgång i vår artikel om nya 3:12-regler.
