Du har rätt till tjänstledighet för studier enligt studieledighetslagen om du varit anställd hos samma arbetsgivare de senaste sex månaderna, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Arbetsgivaren kan inte neka dig ledigheten om kraven är uppfyllda, men har rätt att skjuta upp starten i upp till sex månader. Reglerna finns i lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, i dagligt tal kallad studieledighetslagen.
Vem har rätt till tjänstledighet för studier?
Kvalificeringstiden är densamma oavsett bransch: du ska vid ledighetens början ha varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna, eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Har utbildningen till största del fackliga frågor gäller ingen sådan kvalificeringstid, då har du rätt till ledighet oavsett anställningstid.
Vad du väljer att studera är helt upp till dig. Studierna behöver inte ha någon koppling till dina nuvarande arbetsuppgifter eller ditt yrke. Kravet är i stället att utbildningen följer en fastställd studieplan, exempelvis genom antagning till en kurs eller ett program. Rena självstudier, som att läsa in sig inför högskoleprovet på egen hand utan kursplan, omfattas inte av lagen. Rätten gäller både heltids- och deltidsstudier, och ledighetens omfattning ska motsvara den tid utbildningen faktiskt tar.
Vad gäller för ledighet vid fackliga utbildningar?
Handlar utbildningen till största del om fackliga frågor, till exempel en kurs för dig som är eller ska bli skyddsombud eller förtroendevald, gäller inte det vanliga kravet på sex respektive tolv månaders anställningstid. Du har då rätt till ledighet för fackliga utbildningar oavsett hur länge du varit anställd hos arbetsgivaren. Är arbetsplatsen ansluten till kollektivavtal är det vanligt att den lokala fackklubben själv informerar om vilka utbildningar som räknas hit och hur ansökan går till.
Hur länge kan arbetsgivaren skjuta upp ledigheten?
Arbetsgivaren kan inte säga nej till en tjänstledighet för studier när kvalificeringskraven är uppfyllda, men har enligt lagen rätt att skjuta upp starten i upp till sex månader räknat från att din ansökan kom in. Vill arbetsgivaren skjuta på ledigheten ska du genast underrättas om uppskovet och skälen till det.
Är du omfattad av kollektivavtal krävs den lokala fackklubbens godkännande för att skjuta upp ledigheten längre än sex månader. Facket ska underrättas om skälen och har därefter en vecka på sig att begära förhandling med arbetsgivaren om uppskovet. Har du fortfarande inte fått påbörja din ledighet inom två år efter att du lämnat in ansökan har du rätt att väcka talan i domstol om ledighetens förläggning.
Så ansöker du om tjänstledighet för studier
Lämna ansökan till arbetsgivaren så snart du vet att du vill studera, gärna redan när du söker utbildningen, i stället för att vänta på antagningsbesked. Ju mer tid arbetsgivaren får för att planera bemanningen, desto större är chansen att ledigheten beviljas utan uppskov.
En vanlig och trygg formulering är: “Jag begär tjänstledigt för studier under förutsättning att jag kommer in på sökt utbildning. Utbildningen börjar [datum].” Med det villkoret faller ansökan automatiskt bort om du inte blir antagen, och du behöver inte lämna in en ny ansökan i efterhand. Var tydlig med om ledigheten gäller hela din anställning eller bara vissa dagar, till exempel om du vill fortsätta arbeta helger under studietiden.
Ger kollektivavtalet bättre rätt till ledighet för studier än lagen?
Studieledighetslagen är en minimilag, det går inte att avtala bort dina rättigheter till din nackdel. Har din arbetsplats kollektivavtal kan avtalet i stället ge bättre villkor än lagens miniminivå, till exempel tydligare rutiner för hur en begäran om uppskov ska hanteras. Är du osäker på vad som gäller hos din arbetsgivare är facket eller HR-avdelningen rätt ställe att fråga innan du skickar in ansökan.
Kan du jobba samtidigt som du är tjänstledig för studier?
Ja, många väljer att fortsätta jobba deltid under sin tjänstledighet för studier, till exempel genom att bara ansöka om ledigt de dagar utbildningen faktiskt pågår. Var tydlig i ansökan om du vill fortsätta jobba vissa dagar eller helger, annars riskerar arbetsgivaren att schemalägga dig fullt ut igen så snart ledigheten är beviljad.
Vad gäller för lön och ersättning under ledigheten?
Tjänstledighet enligt studieledighetslagen är obetald, arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut lön under tiden du studerar. Vill du ha ekonomiskt stöd under studietiden söker du det separat, till exempel studiemedel via CSN, vilket är helt fristående från själva rätten till ledighet. Håll även koll på hur din anställning påverkas i andra delar, som anställningsvillkor och vad som ska stå i anställningsavtalet, eftersom en lång tjänstledighet kan påverka sådant som semesterintjänande.
Rätt att avbryta studieledigheten och gå tillbaka
Du har alltid rätt att avbryta din studieledighet och återgå i tjänst, men hur snabbt beror på hur länge du varit ledig. Har ledigheten varat kortare än en vecka har du rätt att komma tillbaka omedelbart. Har du varit ledig mellan en vecka och ett år kan arbetsgivaren skjuta upp din återgång i högst två veckor. Har ledigheten pågått längre än ett år är motsvarande gräns en månad.
När du kommer tillbaka har du rätt till likvärdiga arbetsuppgifter och anställningsvillkor som om du aldrig varit tjänstledig, även om det inte alltid innebär exakt samma tjänst du hade innan. Studieledighet är inte den enda formen av lagstadgad ledighet i svensk arbetsrätt, föräldraledighet är ett annat exempel med egna regler för anmälningstid och omfattning.
