Nya 3:12-regler gäller från och med den 1 januari 2026 för delägare i fåmansföretag. Den viktigaste förändringen är att förenklingsregeln och huvudregeln slås ihop till en gemensam beräkningsregel för gränsbeloppet, samtidigt som ett nytt grundbelopp på 322 400 kronor ersätter det gamla schablonbeloppet och löneuttagskravet för lönebaserat utrymme tas bort helt.
Den här genomgången går igenom vad som ändras steg för steg: det nya grundbeloppet, det slopade löneuttagskravet, räntan på omkostnadsbeloppet, den kortare karenstiden och ett räkneexempel på hur det slår för en vanlig delägare.
Från när gäller de nya 3:12-reglerna?
Riksdagen fattade beslut om de nya reglerna i slutet av november 2025, i samband med att budgetpropositionen för 2026 godkändes. Reglerna börjar gälla den 1 januari 2026 och tillämpas första gången på beskattningsår 2026, det vill säga den inkomstdeklaration och K10-blankett som du lämnar in våren 2027. Redan under 2025 och 2026 är det dock läge att se över sin ägarstruktur, eftersom flera av besluten som styr gränsbeloppet fattas året innan taxeringen.
De viktigaste förändringarna: ett nytt sätt att beräkna 3:12-reglerna
Fram till och med inkomstår 2025 kunde en delägare i ett fåmansföretag välja mellan förenklingsregeln, med ett lågt schablonbelopp, och huvudregeln, som byggde på anskaffningsvärde och utbetalda löner. De nya 3:12-reglerna slår ihop de båda till en enda gemensam beräkningsregel som gäller för alla delägare. Årets gränsbelopp blir summan av fyra delar: din andel av grundbeloppet, ditt lönebaserade utrymme, ränta på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, och sparat utdelningsutrymme från tidigare år. Att det bara finns en beräkningsregel gör 3:12-reglerna enklare att förstå, men den som tidigare tjänade på att välja fritt mellan de två gamla reglerna förlorar den valfriheten.
Grundbeloppet för året: 322 400 kronor, även om du äger flera bolag i företaget
Grundbeloppet ersätter förenklingsregelns gamla schablonbelopp på 2,75 inkomstbasbelopp. Det nya grundbeloppet är fyra inkomstbasbelopp och fördelas med lika stort belopp på varje andel i företaget. I beräkningen används inkomstbasbeloppet för året före inkomståret, så för inkomstår 2026 gäller 2025 års inkomstbasbelopp på 80 600 kronor. Det ger ett grundbelopp på 322 400 kronor (4 × 80 600) för 2026.
Äger du andelar i flera fåmansföretag får du ändå bara tillgodoräkna dig ett enda grundbelopp totalt, högst 322 400 kronor, som sedan fördelas proportionellt mellan bolagen efter din ägarandel i respektive företag. Har du bara ett fåmansföretag som du äger till hundra procent används hela grundbeloppet där. Läser du om vad som passar dig bäst rent bolagsmässigt finns mer om skillnaderna mellan bolagsformer i vår guide om att välja bolagsform, och om själva startprocessen i genomgången av att starta aktiebolag.
Löneuttagskravet tas bort: så räknas det ändrade lönebaserade utrymmet ut
En av de mest efterlängtade förändringarna är att löneuttagskravet och kapitalandelskravet, den så kallade fyraprocentsspärren, tas bort helt. Tidigare var du tvungen att antingen äga minst fyra procent av bolaget eller ta ut en viss lön för att alls få räkna lönebaserat utrymme. I stället införs ett schablonmässigt löneavdrag på åtta inkomstbasbelopp per delägare, 644 800 kronor för 2026 (8 × 80 600).
Det lönebaserade utrymmet räknas fram som 50 procent av delägarens andel av löneunderlaget, sedan löneavdraget på 644 800 kronor har dragits av. Formeln blir alltså: 0,5 gånger (din andel av löneunderlaget minus 644 800 kronor). Ett tak finns kvar: det lönebaserade utrymmet får aldrig överstiga 50 gånger den egna eller en närståendes kontanta lön under året, så viss lön behöver fortfarande tas ut för att få fullt utrymme. Effekten blir olika beroende på hur bolaget ser ut. Ägare utan lön eller med låg lön vinner på det höjda grundbeloppet, medan delägare som tidigare maxade ut lönebaserat utrymme genom en hög egen lön kan förlora, eftersom löneavdraget på 644 800 kronor äter upp en stor del av löneunderlaget innan den lönebaserade delen ens börjar räknas.
Ränta på omkostnadsbeloppet och sparat utdelningsutrymme
Ränta på omkostnadsbeloppet, statslåneräntan plus nio procentenheter, gäller nu för alla delägare i den gemensamma regeln, inte bara för dem som tidigare använde huvudregeln. Räntan beräknas bara på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor, så ett lågt omkostnadsbelopp ger sällan något tillskott den vägen.
Sparat utdelningsutrymme, det gränsbelopp du inte utnyttjat tidigare år, förs fortfarande vidare till kommande år. Skillnaden är att uppräkningen med statslåneräntan plus tre procentenheter tas bort. Utrymmet läggs alltså till nästa års gränsbelopp till nominellt värde, utan ränta, vilket gör det något mindre lönsamt att låta stora utdelningsutrymmen ligga kvar över flera år i stället för att ta ut dem.
Kortare karenstid för trädabolag: vad det innebär för fåmansföretaget
Karenstiden, den tid en delägare inte får vara verksam i betydande omfattning i ett bolag för att aktierna ska räknas som okvalificerade, kortas från fem till fyra år. Det gäller framför allt så kallade trädabolag eller karensbolag, där ägaren lägger verksamheten vilande i väntan på att aktierna ska bli kvalificerade för kapitalbeskattning i stället för tjänstebeskattning. En kortare karenstid gör det snabbare att lägga ett bolag i träda och senare ta ut kapitalet till lägre skatt, men särskilda övergångsregler avgör exakt vilket år den kortare tidsgränsen börjar gälla för bolag som redan lagts i träda.
Räkneexempel: så beräknar du gränsbeloppet steg för steg
Anta att du äger 100 procent av ditt fåmansföretag och inte har något sparat utdelningsutrymme sedan tidigare. Ditt grundbelopp för 2026 blir då hela 322 400 kronor, eftersom du är ensam ägare. Har du dessutom ett sparat utdelningsutrymme på 100 000 kronor från tidigare år, till exempel efter ett år med lägre utdelning, blir årets totala gränsbelopp 422 400 kronor (322 400 plus 100 000), utan att räntan på omkostnadsbeloppet eller lönebaserat utrymme ens räknats in. Har bolaget dessutom betalat ut löner till anställda kan det lönebaserade utrymmet lägga på ytterligare belopp, förutsatt att löneunderlaget överstiger löneavdraget på 644 800 kronor och att du själv tagit ut tillräcklig lön för att nå upp till taket på 50 gånger din egen lön.
Utdelning upp till gränsbeloppet beskattas med 20 procent. Går du över gränsbeloppet beskattas den överskjutande delen i stället som inkomst av tjänst, vilket kan innebära betydligt högre marginalskatt beroende på din totala inkomstnivå, se vår genomgång av statlig skatt för var brytpunkterna ligger. Vill du dessutom skjuta upp en del av vinsten till ett senare år kan det vara läge att kombinera planeringen med en periodiseringsfond i aktiebolaget.
Vad bör du göra innan årsskiftet? Kontakta gärna en skatterådgivare
Även om reglerna först syns i deklarationen för 2027 påverkar flera beslut redan innevarande år ditt gränsbelopp. Räkna igenom hur ditt grundbelopp fördelas om du äger andelar i mer än ett fåmansföretag, kontrollera om din nuvarande löneuttagsstrategi fortfarande är den mest fördelaktiga när löneuttagskravet försvinner, och stäm av med en skatterådgivare om du planerar att lägga ett bolag i träda, eftersom den kortare karenstiden kan påverka när aktierna blir okvalificerade.
Sammanfattning: läs fler artiklar och fråga experter vid tveksamheter
De nya 3:12-reglerna som gäller från 1 januari 2026 slår ihop förenklingsregeln och huvudregeln till en gemensam beräkningsregel, höjer grundbeloppet till 322 400 kronor, tar bort löneuttagskravet och fyraprocentsspärren till förmån för ett löneavdrag på 644 800 kronor, och kortar karenstiden för trädabolag från fem till fyra år. Sammantaget gynnar förändringarna ägare utan hög egen lön mest, medan delägare med stora löneuttag bör räkna igenom sitt gränsbelopp innan de bestämmer årets utdelning.
