Beordrad övertid innebär att arbetsgivaren begär att du arbetar utöver din ordinarie arbetstid, och du kan i regel inte vägra. Arbetstidslagen sätter ändå gränser: den sammanlagda arbetstiden får i snitt vara högst 48 timmar per vecka, den allmänna övertiden får inte överstiga 50 timmar per kalendermånad eller 200 timmar per kalenderår. Har din arbetsplats kollektivavtal gäller ofta andra regler och en annan ersättningsnivå än lagens minimikrav.
Vad räknas som beordrad övertid?
Övertid är arbete som sker utöver din ordinarie arbetstid, alltså den tid som står i ditt anställningsavtal eller schema. För att räknas som beordrad övertid krävs att arbetsgivaren har beslutat om den i förväg, eller godkänt den i efterhand om chefen inte hunnit besluta innan arbetet utfördes. Det krävs särskilda skäl för att ta ut övertid, vanligtvis att något oförutsett har inträffat och att den ordinarie bemanningen inte räcker till. Övertid får inte schemaläggas eller planeras i förväg som en del av den vanliga verksamheten, den ska vara ett undantag. Det finns heller ingen reglerad varseltid, en chef kan beordra övertid med bara någon timmes varsel om läget kräver det.
Hur mycket får du jobba – vilka regler gäller för arbetstid och övertid?
Arbetstidslagen delar upp övertid i allmän och extra övertid. Den allmänna övertiden får vara högst 50 timmar per kalendermånad, och sammanlagt högst 200 timmar under ett kalenderår. Räcker inte det till på grund av särskilda skäl kan arbetsgivaren ta ut ytterligare 150 timmars extra övertid per kalenderår, men det kräver antingen en överenskommelse med facket eller tillstånd från Arbetsmiljöverket. Utöver taken för övertid gäller också ett generellt tak för hur mycket du får jobba totalt: i snitt högst 48 timmar per vecka, beräknat över en period på fyra månader. Har arbetsplatsen kollektivavtal ersätter det ofta arbetstidslagens gränser för arbetstid, ibland med lägre tak, ibland med andra beräkningsperioder.
Beordrad övertid är tillåten vid särskilda skäl
Övertid är tillåten bara när det finns särskilda skäl, inte hur som helst. Ett vanligt skäl är att något oförutsett har inträffat, till exempel sjukfrånvaro eller en oväntad arbetstopp, så att den ordinarie bemanningen inte räcker till. Olika arbetsplatser kan ha olika rutiner för hur beordringen går till, men principen är densamma överallt: övertid ska vara ett undantag från den vanliga verksamheten, inte en permanent lösning på för lite personal.
Kan du säga nej till beordrad övertid?
Som anställd kan du inte själv vägra beordrat arbete. Du får ange giltiga skäl till varför du inte kan eller inte är lämplig att utföra övertiden just då, till exempel att du behöver hämta barn eller redan är uttröttad efter ett långt pass, men det är arbetsgivaren som avgör om beordringen ändå ska stå fast. Anser du att beordringen är orimlig eller strider mot kollektivavtalet är det den lokala fackklubben du ska vända dig till, inte något du löser genom att helt enkelt utebli från arbetet.
Övertidsersättning, mertid eller kompensationsledighet – vad har du rätt till?
Du har rätt till övertidsersättning så fort du arbetar mer än vad som räknas som heltid, förutsatt att arbetsgivaren har beordrat övertiden. Exakt vilken ersättning som gäller, och när den betalas ut, styrs av kollektivavtalet på din arbetsplats. Saknas kollektivavtal är det i stället ditt anställningsavtal som avgör. Många avtal ger dig möjlighet att välja kompensation i pengar eller kompensationsledighet, det vill säga ledig tid i stället för övertidsersättning. Är du deltidsanställd och beordras arbeta utöver din avtalade arbetstid men inom vad som räknas som heltid, kompenseras det i stället som mertid. Timanställda har rätt till övertidsersättning först när de under kalendermånaden nått upp till det antal timmar som motsvarar en heltidsanställning.
Gäller olika regler om du är deltidsanställd eller har extra övertid?
Är du deltidsanställd gäller samma princip som ovan: arbete utöver din avtalade arbetstid men inom heltidsmåttet räknas som mertid, inte övertid. Har arbetsgivaren redan tagit ut hela den allmänna övertiden på 200 timmar för året kan ytterligare extra övertid bara beordras med facklig överenskommelse eller tillstånd från Arbetsmiljöverket, oavsett om du är heltids- eller deltidsanställd.
Vad gäller för kollektivavtal, rast och dygnsvila vid övertidsarbete?
Reglerna för rast och dygnsvila gäller även vid övertidsarbete, arbetsgivaren får inte beordra övertid på ett sätt som gör att du inte får den vila du har rätt till mellan arbetspassen. Har arbetsplatsen kollektivavtal är det vanligt att avtalet reglerar både rast och gränser för övertidsarbete tydligare än arbetstidslagens minimikrav. Se också till att din ordinarie arbetstid finns tydligt utlagd i schemat, annars blir det svårt att i efterhand avgöra vad som faktiskt var övertid.
Vanliga frågor och svar om beordrad övertid
Här är svar på de vanligaste frågorna om beordrad övertid, från varsel och ersättning till vem du ska kontakta om något inte stämmer. Är du osäker på hur många timmar du redan har jobbat, eller om ersättningen stämmer med kollektivavtalet, är den lokala fackklubben eller HR-avdelningen rätt ställe att fråga. Har du precis skrivit på ett nytt anställningsavtal är det värt att i samma veva kolla vad som står om övertid och ersättning, och jämföra med vad som gäller för OB-tillägg om du även arbetar obekväm arbetstid.
