Ett skyddsombud är arbetstagarnas representant i arbetsmiljöfrågor. Enligt arbetsmiljölagen ska det finnas ett eller flera skyddsombud på varje arbetsställe där minst fem arbetstagare regelbundet arbetar. Skyddsombudet företräder alla anställda, oavsett om de är med i facket eller inte, och har lagstadgade befogenheter att begära åtgärder och i värsta fall stoppa ett farligt arbete.
Ansvaret för arbetsmiljön ligger alltid hos arbetsgivaren. Skyddsombudets roll är att se till att arbetsgivaren tar det ansvaret, och att de anställdas erfarenheter kommer med i arbetsmiljöarbetet.
Vad är ett skyddsombud och vilken roll har det?
Den svenska arbetsmiljölagstiftningen bygger på samverkan: arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön men ska arbeta tillsammans med arbetstagarna för att åstadkomma en bra arbetsmiljö. Skyddsombudet är arbetstagarnas representant i det samarbetet.
Skyddsombud kallas också arbetsmiljöombud. Namnen betyder samma sak, och ett arbetsmiljöombud har exakt samma uppgifter och befogenheter som ett skyddsombud. Unionen och flera andra förbund använder hellre ordet arbetsmiljöombud, medan lagtexten säger skyddsombud.
Skyddsombudet företräder hela sitt skyddsområde. Det gäller även arbetsledare och chefer i deras egenskap av anställda, och i vissa frågor också inhyrd personal.
När måste en arbetsplats ha skyddsombud?
Kravet följer av 6 kapitlet arbetsmiljölagen:
| Arbetsställets storlek | Krav |
|---|---|
| Färre än 5 arbetstagare | Skyddsombud när arbetsförhållandena kräver det, annars kan ett regionalt skyddsombud verka |
| Minst 5 arbetstagare | Ett eller flera skyddsombud ska utses |
| Flera skyddsombud | Ett av dem ska utses till huvudskyddsombud |
| Minst 50 arbetstagare | Skyddskommitté ska finnas (även vid färre om arbetstagarna begär det) |
Är arbetet riskfyllt, till exempel på en byggarbetsplats, kan det alltså behövas skyddsombud även på en arbetsplats med färre än fem anställda.
Hur utses skyddsombud? Fackliga val och anmälan till arbetsgivaren
Normalt utses skyddsombud på tre år av den fackliga organisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. Saknas en sådan organisation väljer arbetstagarna själva. Skyddsombudet behöver inte vara fackligt anslutet, även om det är det vanligaste.
Arbetsgivaren råder inte över valet. Däremot ska arbetsgivaren få veta vem som har valts. Enligt 10 § arbetsmiljöförordningen ska arbetsgivaren underrättas om skyddsombudets namn och adress, skyddsområdet och hur länge uppdraget gäller. Först när arbetsgivaren har underrättats får skyddsombudet sin juridiska status. Arbetsgivaren ska sedan anslå eller på annat sätt göra känt vilka som är skyddsombud och vilka som sitter i skyddskommittén.
Vad ingår i uppdraget? Exempel på vad ett skyddsombud gör
Grundtanken är att skyddsombudet ska vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall och över att arbetsgivaren uppfyller kraven i arbetsmiljölagen. I praktiken innebär uppdraget att:
- hålla kontakt med arbetskamraterna om hur de har det på jobbet,
- delta i det systematiska arbetsmiljöarbetet, till exempel skyddsronder, riskbedömningar och handlingsplaner,
- delta vid planering av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser, arbetsmetoder och arbetsorganisation,
- medverka i utredningar av tillbud, olyckor och arbetsskador,
- bevaka både den fysiska och den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, som stress och kränkande särbehandling.
Skyddsombudet ersätter inte cheferna. En anställd som ser en brist bör i första hand ta upp den med sin närmaste chef, och vända sig till skyddsombudet om inget händer.
Rättigheter som skyddsombud: befogenheter, information och utbildning
För att kunna genomföra uppdraget har skyddsombuden fått en rad befogenheter i arbetsmiljölagen:
| Rättighet | Vad den innebär |
|---|---|
| Ledighet med lön | Den tid som behövs för uppdraget, med bibehållna anställningsförmåner |
| Utbildning | Parterna ansvarar gemensamt för att skyddsombudet får den utbildning som behövs |
| Information | Rätt att ta del av handlingar och få de upplysningar som behövs för uppdraget |
| Begäran om åtgärd (6 kap. 6 a §) | Kan kräva att arbetsgivaren åtgärdar brister eller gör en undersökning; uteblir svaret kan Arbetsmiljöverket kopplas in |
| Skyddsombudsstopp (6 kap. 7 §) | Kan avbryta ett arbete vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa |
| Skydd mot missgynnande | Arbetsgivaren får inte hindra eller missgynna skyddsombudet, och förtroendemannalagen gäller om det finns kollektivavtal |
Skyddsombudsstopp får bara användas undantagsvis: vid omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa, vid ensamarbete när det är påkallat ur risksynpunkt, och när arbetsgivaren bryter mot ett förbud som Arbetsmiljöverket har meddelat. Stoppet gäller i väntan på att Arbetsmiljöverket tar ställning.
Skyddsombudet kan också begära åtgärder om arbetsgivaren inte följer arbetstidslagens regler om mertid, extra övertid och nödfallsövertid, så länge reglerna inte har ersatts av kollektivavtal. Läs mer om gränserna i vår guide om hur mycket övertid man får jobba.
Huvudskyddsombud, regionalt skyddsombud och skyddskommitté
Huvudskyddsombud. När det finns flera skyddsombud på ett arbetsställe ska ett av dem utses till huvudskyddsombud. Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens verksamhet, företräder dem utåt och tar upp frågor som rör mer än ett skyddsområde.
Regionala skyddsombud. De fackliga organisationerna utser ofta regionala skyddsombud som verkar på mindre arbetsplatser utan lokalt skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud har samma uppgifter och befogenheter som övriga skyddsombud. Kravet är att minst en medlem i det regionala skyddsombudets förbund arbetar på arbetsstället, och de får inte verka där det finns en skyddskommitté. Enligt TCO gör de regionala skyddsombuden cirka 55 000 arbetsplatsbesök per år.
Skyddskommitté. Vid arbetsställen med minst femtio arbetstagare ska det finnas en skyddskommitté med företrädare för arbetsgivaren och arbetstagarna. Kommittén deltar i planeringen av arbetsmiljöarbetet och följer utvecklingen i frågor om ohälsa och olycksfall. Den bör sammanträda minst en gång var tredje månad.
Vad behöver arbetsgivaren göra?
För dig som driver företag med anställda är skyddsombudet en resurs, inte en motpart. Checklista:
- Ta reda på om arbetsstället har minst fem anställda eller riskfyllt arbete.
- Kontrollera att skyddsombud är utsett och att du har fått namn, skyddsområde och mandattid.
- Anslå vem som är skyddsombud på arbetsplatsen.
- Ge ledighet med lön för uppdraget och se till att skyddsombudet får utbildning.
- Involvera skyddsombudet tidigt i förändringar av lokaler, bemanning och arbetssätt.
- Svara skriftligt och utan dröjsmål på en begäran om åtgärd.
Fördjupning: vanliga frågor kring uppdraget
Vanliga misstag på arbetsplatsen
Ett vanligt misstag är att arbetsgivaren själv utser eller “föreslår” skyddsombud. Ett annat är att skyddsombudet inte bjuds in förrän ett beslut redan är fattat, trots att lagen kräver att det deltar vid planeringen. Det är också riskabelt att låta en begäran om åtgärd ligga obesvarad, eftersom skyddsombudet då kan vända sig direkt till Arbetsmiljöverket.
Skyddsombud för chefer
Chefer företräder arbetsgivaren men är samtidigt anställda med en egen arbetsmiljö. Skyddsombudet kan inte företräda en chef i rollen som arbetsgivarföreträdare, men kan stötta chefen som medarbetare. Därför har vissa arbetsplatser ett särskilt skyddsombud för chefer.
Intresserad? Så blir du skyddsombud och får stöd som förtroendevald
Den som är intresserad av att bli skyddsombud anmäler intresse till sitt fackförbund eller tar upp frågan med arbetskamraterna om kollektivavtal saknas. Nyvalda skyddsombud bör snabbt gå en grundutbildning i arbetsmiljö, och förbunden erbjuder ofta fortsättningskurser. Uppdraget ger både insyn i hur arbetsplatsen styrs och en merit på cv:t.
