Ett kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en arbetsgivare, eller en arbetsgivarorganisation, och ett fackförbund om vilka villkor som ska gälla på arbetsplatsen. Avtalet reglerar bland annat lön, arbetstid, övertid, semester, pension och försäkringar. Kollektivavtalen täcker ungefär 90 procent av alla löntagare i Sverige, enligt LO.
För anställda innebär avtalet att de flesta villkor redan är klara och att i stort sett bara lönen behöver förhandlas vid en anställning. För arbetsgivare innebär det tydliga spelregler, färdiga villkor och arbetsfred under avtalsperioden.
Vad är ett kollektivavtal och vad innebär det?
Enligt 23 § medbestämmandelagen (MBL) är ett kollektivavtal ett skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare och arbetstagare. Kravet på skriftlighet är strängt: muntliga tillägg blir inte en del av kollektivavtalet.
En enskild arbetstagare kan inte själv teckna ett kollektivavtal utan företräds av sitt fackförbund. Medlemmarna i fackförbundet blir däremot automatiskt bundna av avtalet, och en arbetsgivare och en anställd kan inte avtala om villkor som är sämre än kollektivavtalet. Ett kollektivavtal är snarare ett paket av flera avtal för en viss bransch än ett enda dokument, och det finns över 600 kollektivavtal inom privat sektor, stat, kommuner och regioner.
Vad innehåller kollektivavtalet och vad regleras?
Innehållet skiljer sig mellan branscher, men de flesta kollektivavtal reglerar samma huvudområden:
- Lön och löneökningar: lägstalöner och hur lönen ses över varje år.
- Arbetstid: ordinarie arbetstid, schemaläggning, jour och beredskap.
- Extra ersättning: OB-tillägg för obekväm arbetstid, övertidsersättning och restidsersättning.
- Semester: ofta fler dagar än lagens 25 och regler för semesterlön och semesterersättning.
- Pension: tjänstepension som arbetsgivaren betalar in utöver den allmänna pensionen.
- Försäkringar: ersättning vid sjukdom, arbetsskada och dödsfall.
- Föräldraledighet: föräldralön utöver föräldrapenningen, ofta i upp till sex månader.
- Uppsägning: uppsägningstider och omställningsstöd vid arbetsbrist.
Det enskilda anställningsavtalet fyller i det som kollektivavtalet lämnar öppet, framför allt lön och befattning.
Kollektivavtal eller lagen: vilket skydd ger avtalet?
Lagen ger ett grundskydd, till exempel rätt till semester, regler för arbetstid och skydd vid uppsägning. Men den anger oftast bara en lägstanivå, och vissa saker saknas helt. Det finns till exempel ingen lag som ger rätt till ersättning för övertid; den rätten kommer från kollektivavtalet. Läs mer om hur kvalificerad övertid och övertidsersättning fungerar.
| Område | Utan kollektivavtal | Med kollektivavtal |
|---|---|---|
| Lön | Arbetsgivaren bestämmer, ingen lägstalön | Lägstalöner och årlig löneöversyn |
| Övertidsersättning | Ingen lagstadgad rätt | Reglerad ersättning i pengar eller ledighet |
| OB-ersättning | Behöver inte betalas | Tillägg för kvällar, nätter och helger |
| Tjänstepension | Frivilligt för arbetsgivaren | Ingår i avtalet |
| Försäkringar | Frivilligt | Avtalsförsäkringar vid sjukdom och arbetsskada |
Kollektivavtalet kan också ersätta vissa regler i lagen. I arbetstidslagen och lagen om anställningsskydd (LAS) finns bestämmelser som parterna får avvika från genom kollektivavtal, till exempel om uppsägningstider.
Så funkar kollektivavtal i den svenska modellen
Grundidén i den svenska modellen är att arbetsmarknadens parter, fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna, själva reglerar lön och villkor i stället för riksdagen. Därför finns ingen lagstadgad minimilön i Sverige.
Kollektivavtalen gäller under en bestämd tid. När de löper ut förhandlas nya villkor fram i avtalsrörelsen, där centrala kollektivavtal tecknas för hela branscher. Därefter kan lokala avtal på den enskilda arbetsplatsen anpassa villkoren.
Vad tjänar ett företag på att ha kollektivavtal?
För en arbetsgivare är kollektivavtalet mer än en kostnad:
- Arbetsfred: under avtalsperioden råder fredsplikt, vilket betyder att de anställda inte får strejka för att få bättre villkor än avtalet.
- Färdiga regler: frågor om övertid, semester och sjukdom är redan lösta, vilket sparar tid och minskar risken för tvister.
- Konkurrensfördel: många offentliga upphandlingar och större kunder kräver kollektivavtal, och villkoren gör det lättare att rekrytera.
- Stöd: som medlem i en arbetsgivarorganisation får företaget arbetsrättslig rådgivning och hjälp vid förhandlingar.
Nackdelen är främst kostnaden för tjänstepension, försäkringar och ersättningar, samt skyldigheten att förhandla med facket enligt MBL innan större förändringar i verksamheten.
Hur tecknar en arbetsgivare kollektivavtal?
Det finns två vägar att teckna kollektivavtal:
- Bli medlem i en arbetsgivarorganisation, till exempel Almega för tjänsteföretag. Företaget blir då automatiskt bundet av de avtal organisationen har med fackliga motparter.
- Teckna ett hängavtal direkt med ett fackförbund. Företaget ansluter sig då till branschens kollektivavtal utan att vara medlem i en arbetsgivarorganisation.
Ingen lag tvingar ett företag att ha kollektivavtal. Ett fackförbund kan däremot begära förhandling och i sista hand vidta stridsåtgärder för att få ett avtal på plats.
Hur vet man om arbetsplatsen har kollektivavtal?
Fråga arbetsgivaren eller det fackliga ombudet, som ska ha en kopia av avtalet. Den som är medlem i ett fackförbund kan ofta se sitt avtal på förbundets Mina sidor, och flera förbund har söktjänster där du kan kontrollera om ett företag har kollektivavtal.
Den som inte är medlem omfattas i praktiken ändå av avtalet, eftersom arbetsgivaren ska tillämpa det på alla anställda inom avtalsområdet.
Frågor och svar om kollektivavtal
Kan ett enmansföretag ha kollektivavtal?
Ett kollektivavtal gäller anställda, så ett företag utan anställda behöver inget. Så fort företaget anställer någon kan det teckna avtal, antingen via en arbetsgivarorganisation eller genom ett hängavtal.
Kan kollektivavtalet ge sämre villkor än lagen?
Ja, på vissa punkter där lagen uttryckligen tillåter avvikelse genom kollektivavtal. Tanken är att avtalet som helhet ska vara bättre, men enskilda regler kan se annorlunda ut än i lagen.
Vad händer om arbetsgivaren bryter mot kollektivavtalet?
Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala skadestånd till både den anställde och fackförbundet enligt MBL. Tvister löses i första hand genom förhandling mellan parterna.
