Veckovila är din rätt till minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Regeln finns i 14 § arbetstidslagen och gäller alla arbetstagare som omfattas av lagen. Veckovilan ska så långt som möjligt ligga under veckoslutet, och den är obligatorisk: inte ens arbetstagaren själv kan avstå från den.
Arbetsgivaren ansvarar för att schemat ger varje anställd sin veckovila. Den är en egen rättighet vid sidan av dygnsvilan på 11 timmar, och de två ska inte blandas ihop.
Vad säger arbetstidslagen om veckovila?
| Regel | Vad som gäller |
|---|---|
| Veckovila | Minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sjudagarsperiod (14 § ATL) |
| Dygnsvila | Minst 11 timmars sammanhängande ledighet per 24-timmarsperiod (13 § ATL) |
| Ordinarie arbetstid | Högst 40 timmar per vecka (5 § ATL) |
| Allmän övertid | Högst 200 timmar per kalenderår (7 § ATL) |
| Sammanlagd arbetstid | Högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under fyra månader |
| EU-golv | Minst 24 timmars veckovila var sjunde dag, med en referensperiod på två veckor |
Lagen säger att arbetstagarna skall ha minst trettiosex timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Ordet skall gör regeln tvingande, så arbetsgivaren ska lägga ut veckovilan även om den anställde inte vill ha ledigheten. Det är Arbetsmiljöverket som har tillsyn över att arbetstidslagen följs.
Hur räknas 36 timmars veckovila i schemat?
Sjudagarsperioden behöver inte sammanfalla med kalenderveckan. Den kan börja vilken dag som helst, och ledigheten behöver inte börja eller sluta vid ett dygnsskifte. Veckovilan behöver inte heller infalla regelbundet utan kan ligga omväxlande i början och i slutet av perioden.
Det betyder att två ledigheter kan läggas efter varandra: en 36-timmarsledighet i slutet av en period och nästa i början av den följande. Du kan alltså jobba tisdag till onsdag veckan därpå om måndagarna är lediga. Det som inte är tillåtet är att genomsnittsberäkna veckovilan över 14 dagar. Lagen kräver 36 timmar i varje sjudagarsperiod, och en period kan inte låna sin vila från nästa.
Ett exempel: du slutar fredag klockan 17 och börjar nästa pass söndag klockan 05. Då har du fått 36 timmars sammanhängande ledighet. Slutar du i stället klockan 20 på fredagen räcker samma ledighet inte, eftersom den bara blir 33 timmar.
Veckovila och dygnsvila: gäller 47 timmars vila?
En dom från EU-domstolen har slagit fast att dygnsvila och veckovila är två fristående rättigheter som inte kan förläggas samtidigt. Du kan alltså inte inleda veckovilan på 36 timmar om du inte först fått din senaste dygnsvila på 11 timmar inom beräkningsperioden. Läggs de två ihop blir det 47 timmars vila.
För anställda i kommuner och regioner är SKR och Kommunal eniga om att domen inte hindrar scheman med 47 timmars vila, och att de kan fortsätta läggas så. Enligt DIK blir det i de flesta fall 47 timmar i sträck, men det beror på var brytpunkterna och beräkningsperioderna ligger. Hur dygnsvilan räknas med dygnsbryt har vi gått igenom separat.
Jour, beredskap och övertid under veckovilan
Jourtid innebär att du är på arbetsplatsen och står till arbetsgivarens förfogande för att arbeta när det behövs. Enligt arbetstidslagen får jourtid tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, och den får inte förläggas under dygnsvilan eller veckovilan. Utför du aktivt arbete under jouren räknas det som övertid.
Beredskap betyder att du får vara utanför arbetsstället men ska kunna rycka in. För beredskap finns ingen timgräns i lagen, men beredskapstid räknas inte som veckovila. Har du beredskap en helg har du alltså inte fått din veckovila den helgen. Övertid räknas som arbetstid och ska därför också rymmas utanför veckovilan, även när arbetsgivaren har rätt att kräva beordrad övertid.
Avvikelser från arbetstidslagen: undantag och kollektivavtal
Arbetsgivaren får tillfälligt göra avvikelser från veckovilan om det beror på ett särskilt förhållande som inte kunnat förutses, till exempel olycksfall eller maskinhaveri. Arbetsmiljöverket har bedömt att även ett stort utbrott av smitta i vissa fall kan räknas som ett sådant förhållande. Raster och pauser är då extra viktiga.
Arbetstidslagen är semidispositiv, vilket betyder att ett kollektivavtal kan ersätta delar av lagen. Veckovilan kan genom avtal bli längre, kortare eller läggas på andra dagar än veckoslutet. Avtalet får dock inte ge sämre villkor än EU-direktivet, som kräver minst 24 timmars sammanhängande veckovila.
Vad säger EU om veckovila och arbetstid?
EU:s arbetstidsdirektiv sätter minimiregler för veckovila, dygnsvila och sammanlagd veckoarbetstid. Där har de anställda rätt till minst 24 timmars sammanhängande veckovila var sjunde dag under en referensperiod på två veckor, plus 11 timmars dygnsvila. Den svenska regeln om 36 timmar är alltså mer generös, men det är EU:s golv som avgör hur långt ett kollektivavtal får gå.
Raster, pauser och nattarbete
Veckovilan är en av flera skyddsregler i arbetstidslagen. Lagen reglerar också raster och pauser under arbetsdagen, nattvila, där tiden mellan midnatt och klockan 05 som huvudregel ska ingå i dygnsvilan, och särskilda gränser för nattarbete. Tillsammans ska reglerna skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.
Vanliga frågor och svar om veckovila
Vanliga misstag när schemat läggs
Det vanligaste felet är att räkna veckovilan som ett snitt över två veckor, vilket lagen inte tillåter. Ett annat är att lägga beredskap eller jour på den lediga helgen och ändå räkna den som vila. Ett tredje är att låta en anställd som vill jobba mer avstå sin veckovila.
Vad gör du om veckovilan inte följs?
Ta först upp saken med chefen och kontrollera vad ditt kollektivavtal säger. Är du medlem i ett fackförbund kan du få hjälp att granska schemat. Fortsätter arbetsgivaren att inte följa reglerna kan Arbetsmiljöverket utöva tillsyn enligt arbetstidslagen.
Gäller samma veckovila i alla branscher?
Huvudregeln på 36 timmar gäller alla som omfattas av arbetstidslagen, men kollektivavtal i till exempel besöksnäringen kan styra var den ligger. Visita anger att veckovilan ofta sammanfaller med avtalets ordinarie ledighetsdagar. För järnvägspersonal i internationell trafik finns en särskild lag om kör- och vilotid med minst 24 timmars veckovila.


