Avgångsvederlag vid uppsägning är en ekonomisk ersättning som en arbetsgivare frivilligt kan erbjuda en anställd i samband med att anställningen avslutas. Ingen svensk lag ger rätt till avgångsvederlag – det är alltid en överenskommelse, inte något du automatiskt får när du blir uppsagd.
De flesta som sägs upp får bara lagstadgad uppsägningslön, inte något vederlag utöver den. Avgångsvederlag blir aktuellt när arbetsgivaren av något skäl vill lösa upp anställningen på ett sätt som går snabbare eller säkrare än en vanlig uppsägning.
Orsaker till avgångsvederlag – när erbjuds det?
Avgångsvederlaget är arbetsgivarens sätt att köpa sig fri från en osäker eller konfliktfylld uppsägningssituation. De vanligaste orsakerna som återkommer i förhandlingar är:
- Turordningsreglerna i LAS är obekväma. Arbetsgivaren vill inte följa turordningen vid arbetsbrist och erbjuder i stället en frivillig uppgörelse med den eller de som ska lämna.
- Risk för skadestånd. Arbetsgivaren har brutit mot lag eller kollektivavtal och väljer att betala ett vederlag hellre än att bli stämd och riskera skadestånd i domstol.
- “Frivillig” personalminskning. Vid arbetsbrist erbjuds vederlag till dem som självmant går med på att sluta, så att färre behöver sägas upp mot sin vilja.
- Saklig grund saknas. Arbetsgivaren vill säga upp en anställd utan att kunna visa saklig grund, och förhandlingen mynnar i stället ut i en ekonomisk uppgörelse.
Avgångsvederlaget är alltid frivilligt för båda parter. Kommer inte arbetsgivaren och facket överens om vederlag måste arbetsgivaren i stället följa turordningsreglerna i LAS eller kollektivavtalet, och uppsägningen kan prövas rättsligt – en process som ofta tar minst ett år från förhandling till dom.
Hur mycket avgångsvederlag kan man förhandla fram?
Det finns ingen lagstadgad formel för storleken på avgångsvederlaget. Beloppet är en förhandlingsfråga och påverkas av flera faktorer: hur länge du varit anställd, din befattning och ansvarsnivå, och hur stark din position är i tvisten om uppsägningen.
Ett vanligt riktmärke är att jämföra vederlaget med den uppsägningstid du annars haft rätt till. Enligt LAS varierar den lagstadgade uppsägningstiden mellan en och sex månader beroende på anställningstid. Finns kollektivavtal kan uppsägningstiden bli upp till tolv månader för den som fyllt 55 år och varit anställd i minst tio år. I förhandlingar är det inte ovanligt att arbetsgivaren erbjuder dubbla den tid som annars gällt, ofta kombinerat med arbetsbefrielse under perioden.
Facket spelar ofta en avgörande roll i förhandlingen. Det första du som anställd bör göra vid en uppsägning är att kontakta ditt fackförbund eller en arbetsrättsjurist för att bedöma om arbetsgivaren har saklig grund, innan du accepterar ett bud.
A-kassan räknar avgångsvederlag som lön
A-kassan behandlar avgångsvederlaget som lön, inte som en engångsutbetalning fristående från din anställning. Det betyder att du inte kan få ersättning från a-kassan och avgångsvederlag samtidigt – rätten till ersättning försvinner inte, men skjuts upp till dess den period vederlaget motsvarar har passerat.
Perioden räknas fram genom att dela totalsumman med din tidigare genomsnittliga månadslön. Ett exempel: har du en snittlön på 20 000 kronor i månaden och får ett avgångsvederlag på 60 000 kronor, motsvarar det tre månadslöner. Du kan då tidigast få ersättning från a-kassan tre månader efter din sista anställningsdag, oavsett när själva utbetalningen sker.
För att få högsta möjliga ersättning när du väl blir berättigad krävs medlemskap i en a-kassa i minst tolv månader – då kan du få 80 procent av din tidigare lön, upp till taket på 34 000 kronor i månaden, under de första hundra dagarna. Arbetsgivarintyget är en av handlingarna a-kassan behöver för att räkna ut både din ersättningsnivå och hur avgångsvederlaget ska räknas av.
Vanlig fråga: betalar man skatt på avgångsvederlag, och är det pensionsgrundande?
Avgångsvederlaget är skattepliktig inkomst precis som lön. Betalas hela summan ut som ett engångsbelopp finns risken att du under det året passerar brytpunkten för statlig inkomstskatt, vilket höjer marginalskatten på den del av inkomsten som ligger över gränsen. Går det att förhandla fram en utbetalning uppdelad på flera poster, gärna på olika sidor av ett årsskifte, kan den totala skatten bli lägre än vid ett enda stort engångsbelopp.
Pensionsmässigt är avgångsvederlaget bara delvis förmånligt. Det är pensionsgrundande för den statliga inkomstpensionen, men räknas normalt inte in i underlaget för tjänstepensionen. Går det inte att ändra på själva vederlagets pensionsgrundande status kan det i stället löna sig att förhandla in fortsatta inbetalningar till tjänstepensionen, försäkringar eller friskvård som en del av uppgörelsen.
Ett undantag värt att känna till: går företaget i konkurs omfattas avgångsvederlag inte av den statliga lönegarantin. Är arbetsgivarens ekonomi osäker kan det därför vara en fördel att få pengarna utbetalda på en gång i stället för uppdelat.
Är avgångsvederlaget frivilligt – vad bör du svara innan du skriver på?
Innan du accepterar ett erbjudet avgångsvederlag är det värt att komma ihåg att det alltid är frivilligt, och gå igenom några punkter innan du ger ditt svar:
- Jämför med uppsägningstiden. Ett vederlag som understiger vad du ändå hade fått i lön under uppsägningstiden är sällan ett bra bud.
- Kolla efter konkurrensklausuler. Finns en konkurrensklausul i anställningsavtalet kan den begränsa vilka jobb du får ta efter att du slutat, även om du fått ersättning för det.
- Ta hjälp av facket. Ett fackförbund eller en arbetsrättsjurist kan bedöma om arbetsgivaren har saklig grund för uppsägningen och om det erbjudna beloppet är rimligt utifrån din situation.
- Överväg alternativen. Om du ändå blir arbetslös kan starta-eget-bidrag från Arbetsförmedlingen vara ett sätt att finansiera en nystart, som ett alternativ till att direkt söka nytt anställning.
Vad händer om du säger upp dig själv, och varför är Arbetsförmedlingen viktig?
Säger du upp dig själv utan godtagbart skäl riskerar du avstängning från a-kassan även om du samtidigt får ett avgångsvederlag. Vid uppsägning på grund av sjukdom är det extra viktigt att ta reda på hur ett erbjudet vederlag påverkar sjukförsäkringar och andra förmåner innan du skriver på, eftersom sjukdomsrelaterade uppsägningar ofta kräver särskild juridisk bedömning.
Avgångsvederlaget räknas inte automatiskt in i din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) hos Försäkringskassan. Du måste vara inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen under hela tiden du saknar anställning, annars riskerar SGI:n att nollas – vilket i sin tur påverkar både sjukpenning och föräldrapenning.
Vad räknas in i avgångsvederlaget?
I avgångsvederlaget räknas de värden in som du får med anledning av att anställningen upphör: kontanta pengar, pensionsinbetalningar och förmånsvärdet av exempelvis en tjänstebil du får behålla. Tjänster som inte kan omsättas i pengar, som en outplacementkonsult arbetsgivaren bekostar, räknas däremot inte som en del av vederlaget vid beräkningen mot a-kassan.
Avgångsvederlag eller lön under uppsägningstid – vad är skillnaden?
Under en vanlig uppsägningstid betalar arbetsgivaren ut ordinarie lön, ibland med arbetsbefrielse. Avgångsvederlag är i stället en extra ersättning utöver eller i stället för den lönen, kopplad till att du går med på att avsluta anställningen på arbetsgivarens villkor. Detaljerna, som om ersättningen ska betalas avräkningsfritt mot en eventuell ny lön, bör alltid regleras skriftligt i anställningsavtalet eller i det separata avgångsavtalet.
Vanliga misstag när man förhandlar avgångsvederlag
Det vanligaste misstaget är att acceptera ett bud utan att först jämföra det med den lagstadgade uppsägningstiden och kontakta facket. Andra återkommande fällor är att glömma bort skatteeffekten av ett stort engångsbelopp, att inte fråga efter fortsatt tjänstepension, och att missa att anmäla sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen direkt – något som krävs för att skydda SGI:n, oavsett om du får a-kassa direkt eller inte.
