Ett enkelt exempel på löneväxling: du avstår 1 000 kronor av din bruttolön och arbetsgivaren betalar i stället in ungefär 1 058 kronor till din tjänstepension. Skillnaden på 58 kronor kommer från att arbetsgivaren betalar 31,42 procent i arbetsgivaravgift på lön men bara 24,26 procent i särskild löneskatt på pensionspremier. Den mellanskillnaden, cirka 5,8 procent, bör du få tillbaka som en extra premie.
Löneväxling lönar sig bara om din månadslön efter växlingen ligger kvar över 56 087 kronor (år 2026). Nedan går vi igenom fyra räkneexempel: ett grundexempel, en jämförelse med vanlig lön, ett exempel där löneväxlingen blir en förlustaffär och ett exempel där ITP-avtalet ställer till det.
Vad är löneväxling och hur funkar löneväxling?
Löneväxling innebär att du och din arbetsgivare kommer överens om att en del av din bruttolön i stället betalas in som premie till en pensionsförsäkring. Du betalar ingen skatt på det löneväxlade beloppet nu, utan först när du tar ut pensionen. Det är ett sätt att få en extra tjänstepension utöver den kollektivavtalade tjänstepensionen som arbetsgivaren redan betalar in.
Principen är densamma som vid bruttolöneavdrag för förmånsbil: lönen sänks före skatt och pengarna används till något annat. Här blir det en pensionsförmån i stället för en bil.
Att det kan löna sig beror på två saker:
- Arbetsgivarens lägre avgifter. Arbetsgivaren betalar 31,42 procent i sociala avgifter på lön men 24,26 procent i löneskatt på pensionspremier. 1,3142 delat med 1,2426 ger cirka 1,058, alltså 5,8 procent mer till pensionen.
- Din lägre skatt senare. Den som tjänar över brytpunkten har i dag en marginalskatt på över 50 procent. Pensionen beskattas ofta med runt 30 procent om den hamnar under brytpunkten för statlig skatt.
Exempel 1: så räknar du på en vanlig löneväxling
Du tjänar 65 000 kronor i månaden och vill löneväxla 3 000 kronor.
| Belopp per månad | |
|---|---|
| Månadslön före löneväxling | 65 000 kr |
| Löneväxlat belopp | 3 000 kr |
| Ny bruttolön | 62 000 kr |
| Påslag 5,8 procent | 174 kr |
| Premie till pensionen | 3 174 kr |
Lönen efter löneväxlingen, 62 000 kronor, ligger över gränsen på 56 087 kronor. Du tappar därför inget i allmän pension, sjukpenning eller föräldrapenning. Löneväxlar du i stället 5 000 kronor blir påslaget 290 kronor i månaden.
Exempel 2: löneväxling jämfört med att spara själv
SPP har räknat på en person som tjänar 60 000 kronor och vill spara 2 500 kronor i månaden till pensionen.
- Med löneväxling: 2 500 kronor plus arbetsgivarens påslag på 5,8 procent ger 2 645 kronor i månaden till pensionen, före skatt.
- Med lön och eget sparande: 2 500 kronor betalas ut som lön. Med en marginalskatt på 51 procent (31 procent kommunalskatt och 20 procent statlig skatt) blir 1 225 kronor kvar att spara.
Löneväxlingen ger alltså mer än dubbelt så mycket i månatligt sparande. Pensionen beskattas visserligen när den betalas ut, men blir din pension inte högre än brytpunkten betalar du ingen statlig skatt på den. Det är därför löneväxling främst passar den som har hög lön i dag och räknar med lägre inkomst som pensionär.
Exempel 3: när löneväxling inte lönar sig och ersättningar påverkas
Du tjänar 55 000 kronor och löneväxlar 2 000 kronor. Din nya bruttolön blir 53 000 kronor, och den ligger under gränsen på 56 087 kronor.
Det får tre följder:
- Den allmänna pensionen minskar. Du tjänar in allmän pension på lön upp till 8,07 inkomstbasbelopp, 673 038 kronor per år 2026. Varje krona du löneväxlar under taket sänker den allmänna pensionen.
- Sjukpensionen beräknas på den lägre lönen. Pensionsmyndigheten tar just det här fallet som exempel: sjukpensionen räknas på 53 000 kronor, inte 55 000.
- Sjukpenning och föräldrapenning kan påverkas. De blir lägre om lönen efter löneväxlingen understiger 49 333 kronor i månaden. Ersättningen från a-kassan påverkas om lönen hamnar under 27 200 kronor.
Tjänar du 55 000 kronor bör du alltså inte löneväxla alls, eller spara på egen hand i stället.
Exempel 4: så fungerar kompensationen för lägre tjänstepension i ITP
Omfattas du av ITP 1 betalar arbetsgivaren in 30 procent av lönedelen över taket i tjänstepension. Sänker du lönen med 1 000 kronor genom löneväxling förlorar du då 300 kronor i vanlig tjänstepension, om arbetsgivaren inte tar hänsyn till det.
För att bli kompenserad för både avgiftsskillnaden och den förlorade ITP-premien bör avsättningen vara 1 000 × 1,3576, alltså cirka 1 358 kronor per tusenlapp. Med ITP 2 (förmånsbestämd pension) gäller i stället att arbetsgivaren ska fortsätta anmäla lönen före löneväxlingen som pensionsmedförande lön.
Det är inte ovanligt att anställda med höga löner löneväxlar 5 000 till 10 000 kronor i månaden. Saknas kompensationen i avtalet kan de förlora 1 500 till 3 000 kronor i månaden på för lite inbetald tjänstepension.
Hur mycket får du löneväxla till pension?
Enligt huvudregeln får avdraget för tjänstepension, inklusive löneväxling, vara högst 35 procent av den pensionsgrundande lönen och högst 10 prisbasbelopp (592 000 kronor år 2026). Många arbetsgivare har egna gränser. Stockholms universitet tillåter till exempel högst 15 procent av bruttolönen och minst 500 kronor per månad.
Enligt Pensionsmyndigheten ligger medianbeloppet för dem som löneväxlar på 3 000 kronor i månaden.
Fördelarna med löneväxling och nackdelarna
| Fördelar | Nackdelar |
|---|---|
| Cirka 5,8 procent extra från arbetsgivaren | Pengarna är låsta tills du går i pension |
| Skatt först vid uttag, ofta lägre | Olönsamt under 56 087 kronor i månaden |
| Pengarna kan placeras i fonder | Risk för lägre ITP-premie utan kompensation |
| Enkelt att starta och avsluta | Kräver att arbetsgivaren erbjuder löneväxling |
Skriv alltid ett avtal: vad ska det innehålla?
Skriv alltid ett skriftligt avtal om löneväxling. Det bör innehålla:
- beloppet du avstår per månad och från vilket datum,
- att arbetsgivaren betalar påslaget på 5,8 procent (eller mer),
- kompensation för lägre kollektivavtalad premie om du har ITP 1 eller liknande avtal,
- att lönen före löneväxlingen ska räknas som pensionsmedförande lön vid ITP 2,
- vilken pensionsförsäkring premien ska gå till, och om den har efterlevandeskydd,
- vad som gäller vid lönerevision, så att löneökningar räknas på lönen före växlingen,
- hur du säger upp avtalet om du vill sluta löneväxla.
Bra att veta innan du börjar löneväxla
Vanliga misstag vid löneväxling
Det vanligaste misstaget är att glömma att lönen efter löneväxlingen måste ligga över taket. Taket räknas upp varje år med inkomstbasbeloppet, så en löneväxling som var lönsam förra året kan hamna under gränsen nu. Kontrollera också att fondavgifterna i pensionsförsäkringen är låga, eftersom en hög avgift äter upp en stor del av påslaget.
Löneväxling för dig som arbetsgivare
För företaget kostar löneväxling i princip ingenting extra. Den lägre löneskatten gör att påslaget på cirka 5,8 procent går jämnt ut, och det enda som behöver ändras är lönesystemet. Som arbetsgivare bör du ändå informera den anställde om gränsen på 56 087 kronor och om hur ert pensionsavtal påverkas, så att ingen löneväxlar till en förlust.
