Arbetstidslagen (1982:673), ofta förkortad ATL, är den svenska lag som bestämmer hur mycket och när en arbetstagare får arbeta. Den sätter taket för ordinarie arbetstid (40 timmar i veckan), övertid (högst 200 timmar per kalenderår), jourtid och mertid, och den ger alla anställda rätt till dygnsvila, veckovila, raster och pauser.
Lagen är dispositiv i stora delar. Det betyder att ett kollektivavtal kan ersätta eller komplettera reglerna, och på många arbetsplatser är det avtalet snarare än lagen som styr arbetstiden i praktiken. Saknar arbetsplatsen avtal gäller arbetstidslagen fullt ut. Kompletterande regler finns i arbetstidsförordningen (1982:901).
Vad innehåller arbetstidslagen? Gränserna i korthet
| Regel | Gräns enligt arbetstidslagen |
|---|---|
| Ordinarie arbetstid | Högst 40 timmar per vecka |
| Jourtid | Högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per kalendermånad |
| Allmän övertid | Högst 48 timmar per fyra veckor eller 50 timmar per månad, max 200 timmar per år |
| Extra övertid | Högst 150 timmar per kalenderår vid särskilda skäl |
| Allmän mertid | Högst 200 timmar per kalenderår |
| Sammanlagd arbetstid | Högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under högst fyra månader |
| Dygnsvila | Minst elva timmars sammanhängande ledighet per 24 timmar |
| Veckovila | Minst 36 timmars sammanhängande ledighet per sju dagar |
| Rast | Senast efter fem timmars arbete i följd |
Vem gäller arbetstidslagen för?
Lagen gäller i princip varje verksamhet där en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Undantagen finns i 2 § och omfattar bland annat:
- arbete som utförs så att det inte kan anses vara arbetsgivarens uppgift att vaka över hur arbetet är ordnat,
- arbetstagare med företagsledande eller jämförlig ställning, och den som har förtroendet att själv disponera sin arbetstid,
- arbete i arbetsgivarens hushåll,
- fartygsarbete.
Särskilda regler om arbetstiden för minderåriga finns inte i arbetstidslagen utan i 5 kap. arbetsmiljölagen. Arbetsmiljölagen innehåller också de allmänna skyddsreglerna för arbetstidens förläggning.
Ordinarie arbetstid per vecka, beredskap och jour
Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan. När det behövs med hänsyn till arbetets natur eller arbetsförhållandena får arbetstiden i stället vara 40 timmar per vecka i genomsnitt under en period av högst fyra veckor. Veckan räknas från måndag om inget annat har bestämts.
Jourtid är tid då arbetstagaren står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att utföra arbete vid behov. Jourtid får tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Den tid då arbetstagaren faktiskt utför arbete räknas inte som jourtid utan som arbetstid. Beredskap skiljer sig från jour genom att den anställde får vara utanför arbetsstället.
Övertid och mertid enligt arbetstidslagen
Övertid är arbetstid som överstiger den ordinarie arbetstiden och jourtiden. Vid särskilt behov av ökad arbetstid får allmän övertid tas ut med högst 48 timmar under fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad, dock högst 200 timmar per kalenderår. Finns särskilda skäl och situationen inte går att lösa på annat rimligt sätt får arbetsgivaren ta ut ytterligare 150 timmar extra övertid. Hur taken fungerar i praktiken går vi igenom i guiden om hur mycket övertid man får jobba.
Mertid gäller deltidsanställda och är arbetstid utöver den ordinarie arbetstid och jourtid som står i anställningsavtalet. Allmän mertid får vara högst 200 timmar per kalenderår, och extra mertid högst 150 timmar. Lagen säger ingenting om ersättning för övertid och mertid; den nivån styrs av avtal, se till exempel kvalificerad övertid och övertidsersättning.
Sammanlagd arbetstid: 48 timmar i genomsnitt
Utöver de enskilda taken finns en övre gräns för den sammanlagda arbetstiden, det vill säga ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid tillsammans. Den får vara högst 48 timmar per sjudagarsperiod i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Semester och sjukfrånvaro räknas in i arbetstiden som om den anställde hade arbetat. Enskilda veckor kan alltså bli längre så länge snittet håller.
Vad säger arbetstidslagen om dygnsvila, veckovila och nattarbete?
Alla arbetstagare ska ha minst elva timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar. I dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå, om inte arbetets art eller allmänhetens behov kräver arbete då. Tillfälliga avvikelser från dygnsvilan får göras vid särskilda förhållanden som arbetsgivaren inte kunnat förutse, men den anställde ska då få motsvarande kompensationsledighet.
Veckovilan innebär minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Beredskapstid utanför arbetsstället räknas inte in i veckovilan.
För nattarbete gäller att arbetstiden för nattarbetande inte får överstiga åtta timmar per 24 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Med natt menar lagen tiden mellan klockan 22 och klockan 6. Ersättning för obekväm arbetstid regleras inte i lagen utan i kollektivavtal, läs mer om OB-tillägg.
Raster och pauser: regler om längd och förläggning
Raster ska förläggas så att ingen arbetar mer än fem timmar i följd. Antalet raster, deras längd och förläggning ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetsförhållandena. Under rasten behöver den anställde inte stanna kvar på arbetsstället, och rasten räknas inte in i arbetstiden.
Raster får bytas ut mot måltidsuppehåll vid arbetsplatsen om arbetsförhållandena gör det nödvändigt. Pauser är kortare avbrott som behövs utöver rasterna, och de räknas in i arbetstiden.
Avvikelser från arbetstidslagen genom kollektivavtal och dispens
Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får arbetsgivaren göra undantag från hela lagen eller avvika från de flesta bestämmelserna, till exempel om ordinarie arbetstid, övertid, dygnsvila och veckovila. En avvikelse från regeln om sammanlagd arbetstid får dock inte ge en längre beräkningsperiod än tolv månader. Ett lokalt kollektivavtal kan avvika från bland annat övertidsreglerna, men bara under högst en månad.
Finns inget kollektivavtal kan Arbetsmiljöverket ge dispens från vissa regler om det finns särskilda skäl. Dispensen får inte innebära mindre förmånliga villkor för arbetstagaren än vad ett kollektivavtal hade kunnat ge.
Arbetsgivarens skyldigheter och sanktionsavgift
Arbetsgivaren ska föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Arbetstagarna och deras fackliga organisationer har rätt att ta del av anteckningarna. Ändras förläggningen av den ordinarie arbetstiden eller jourtiden ska den anställde normalt få besked minst två veckor i förväg.
Arbetsmiljöverket har tillsyn över att arbetstidslagen och dess föreskrifter följs och får besöka arbetsstället och begära in handlingar. Bryter arbetsgivaren mot bland annat reglerna om övertid, mertid, dygnsvila eller veckovila tas en sanktionsavgift ut: en procent av prisbasbeloppet för varje timme otillåten arbetstid och varje arbetstagare. Avgiften tas ut även om överträdelsen inte skett avsiktligt.
Vanliga frågor om arbetstidslagen
Räknas beredskap och jour som arbetstid?
Jourtid på arbetsstället har egna tak i lagen men är inte ordinarie arbetstid. Beredskap utanför arbetsstället är varken arbetstid eller jourtid enligt lagen, men den får inte räknas in i veckovilan. Utför du arbete under jour eller beredskap räknas den tiden som arbetstid.
Hur kontrollerar jag vilka regler som gäller för mig?
Börja med att se om arbetsplatsen har kollektivavtal och om ditt anställningsavtal hänvisar till det. Avtalet kan ha andra gränser än lagen. Saknas kollektivavtal gäller arbetstidslagens regler och Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
