Semesterlagen (1977:480) är den lag som ger alla anställda i Sverige rätt till semester. Den viktigaste regeln är att varje arbetstagare har rätt till 25 semesterdagar per semesterår, varav fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti. Lagen reglerar också semesterlön, semesterersättning, när semestern får läggas ut och hur många dagar som får sparas.
Semesterlagen är en skyddslag med minimiregler. Arbetsgivaren får ge bättre villkor, men ett avtal som ger den anställda sämre villkor än lagen är som huvudregel ogiltigt. Har arbetsplatsen kollektivavtal ersätter avtalet ofta delar av lagens regler.
Vad är semesterlagen och vem har rätt till semester?
Semesterlagen gäller alla arbetstagare i privat, kommunal och statlig sektor, även högre chefer och verkställande direktörer. Det spelar ingen roll hur många anställda företaget har eller i vilken bransch det verkar. Egenföretagare utan anställning omfattas inte, eftersom de inte är arbetstagare.
Lagen skiljer på tre semesterförmåner:
- Semesterledighet: rätten att vara ledig i 25 dagar.
- Semesterlön: lönen under ledigheten, som först måste tjänas in.
- Semesterersättning: pengar för intjänad semester som inte har tagits ut.
Rätten till ledighet och rätten till betald semester hänger alltså inte ihop. Även den som inte har tjänat in någon semesterlön har normalt rätt att vara ledig, men då med obetald semester.
Hur många semesterdagar ger semesterlagen?
Semesterlagen ger rätt till 25 semesterdagar per semesterår, alltså fem veckor. Semester räknas i hela dagar, så det går inte att ta ut en halv semesterdag. Bara dagar som annars hade varit arbetsdagar räknas som semesterdagar, så helger och helgdagar som midsommarafton och julafton drar inte av några dagar för den som arbetar måndag till fredag.
| Regel i semesterlagen | Vad som gäller |
|---|---|
| Antal semesterdagar | 25 dagar per semesterår |
| Huvudsemester | Fyra veckors sammanhängande semester juni–augusti |
| Semesterår | 1 april till 31 mars |
| Besked om semester | Senast två månader före ledigheten |
| Spara semesterdagar | Betalda dagar utöver 20, uttag inom fem år |
| Semestertillägg | 0,43 % av månadslönen per betald semesterdag |
| Nyanställd efter 31 augusti | Rätt till 5 semesterdagar under semesteråret |
Den som börjar en anställning efter den 31 augusti har bara rätt till fem semesterdagar fram till 31 mars, eftersom sommarsemestern redan har passerat.
Semesterår och intjänandeår: när tjänas betald semester in?
Semesteråret är den tolvmånadersperiod då semestern tas ut. Enligt lagen löper det från 1 april till 31 mars. Rätten till betald semester tjänas in under de tolv månaderna dessförinnan, intjänandeåret. Den som har arbetat hela intjänandeåret har alltså rätt till 25 betalda semesterdagar under nästa semesterår.
Har den anställda bara arbetat en del av intjänandeåret blir bara en del av dagarna betalda semesterdagar. Antalet räknas fram så här: anställningsdagar under intjänandeåret, minus frånvarodagar som inte är semesterlönegrundande, delat med 365 och multiplicerat med 25. Resultatet avrundas uppåt till hela dagar.
Räkneexempel: en person anställs 1 januari och företaget har semesterår 1 april till 31 mars. Under intjänandeåret har personen varit anställd i 90 dagar utan frånvaro. 90 / 365 × 25 = 6,16, vilket avrundas till 7 betalda semesterdagar. De övriga 18 dagarna har personen rätt att ta ut som obetald semester.
Med kollektivavtal kan semesteråret i stället följa kalenderåret, ett så kallat justerat semesterår. Inom staten, kommunerna och regionerna sammanfaller intjänandeåret och semesteråret med kalenderåret.
När får man ta ut semester och vem bestämmer förläggningen?
Arbetstagaren har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni, juli och augusti, om inget annat har avtalats. Arbetsgivaren bestämmer förläggningen, men måste först förhandla med den lokala fackliga organisationen om det finns kollektivavtal, och annars samråda med de anställda.
Om parterna inte kan komma överens bestämmer arbetsgivaren, men ska fortfarande ta hänsyn till rätten till fyra veckors sammanhängande sommarsemester. Undantag kräver särskilda skäl, till exempel att säkerheten på arbetsplatsen riskeras eller att sjukvård och kommunikationer måste fungera. Det är arbetsgivarens ansvar att den anställda faktiskt får ut sin semester. Brister det kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig.
Beslutar arbetsgivaren om förläggningen utan överenskommelse ska den anställda få besked senast två månader innan ledigheten börjar. Finns särskilda skäl får beskedet komma senare. En beviljad semester kan bara återkallas om det finns tungt vägande skäl, och arbetsgivaren kan då behöva ersätta till exempel en avbokad resa.
Semesterlön, semestertillägg och semesterersättning
Semesterlönen räknas ut på ett av två sätt i semesterlagen:
- Sammalöneregeln används för den som har fast vecko- eller månadslön. Den anställda får sin vanliga månadslön, med fasta tillägg, under semestern plus ett semestertillägg på 0,43 % av månadslönen (1,82 % av veckolönen) för varje betald semesterdag.
- Procentregeln används för timavlönade och den som har rörlig lön. Semesterlönen blir 12 % av den semesterlönegrundande lönen under intjänandeåret.
Semesterlönen betalas normalt ut i samband med semestern. Semesterersättning är något annat: det är pengar för intjänad semester som den anställda inte har tagit ut, och den betalas när anställningen avslutas. Ersättningen ska betalas senast en månad efter att anställningen upphört.
Förskottssemester och obetald semester
Förskottssemester betyder att arbetsgivaren betalar semesterlön för dagar som den anställda ännu inte har tjänat in. Det är vanligt för nyanställda, men det är frivilligt för arbetsgivaren och ska avtalas.
Förskottssemester skapar en skuld till arbetsgivaren. Säger den anställda själv upp sig, eller blir uppsagd av skäl som rör den egna personen, inom fem år kan arbetsgivaren kvitta skulden mot slutlönen. Efter fem år skrivs skulden av.
Utan förskottssemester blir de dagar som inte är intjänade obetald semester. Arbetsgivaren gör då ett löneavdrag från månadslönen. Den anställda väljer själv om obetalda dagar ska tas ut, och arbetsgivaren kan inte tvinga någon att ta ut obetald semester.
Hur många semesterdagar får man spara?
Den som har rätt till fler än 20 betalda semesterdagar får spara de överskjutande dagarna. Med lagens 25 dagar innebär det att högst fem betalda semesterdagar per år kan sparas. Sparade semesterdagar ska tas ut inom fem år, och den maximala sammanhängande ledigheten enligt lagen blir då tio veckor. Har den anställda 30 dagars semester enligt avtal kan upp till tio dagar sparas.
Arbetsgivaren ska se till att den anställda tar ut minst 20 betalda semesterdagar varje semesterår. Går det inte att ta ut sparade dagar inom tiden betalas de ut som semesterlön.
Sjuk under semestern och semesterlönegrundande frånvaro
Blir den anställda sjuk under semestern får sjukdagarna bytas mot sjukledighet, så att semesterdagarna kan tas ut senare. Den anställda ska då begära det och sjukanmäla sig så snart som möjligt.
Viss frånvaro räknas som semesterlönegrundande, vilket betyder att semester tjänas in trots att den anställda inte arbetar:
- Sjukdom: upp till 180 dagar per intjänandeår.
- Arbetsskada: utan tidsgräns.
- Föräldraledighet: upp till 120 dagar per barn, eller 180 dagar för ensamstående förälder. Läs mer om föräldraledighet och semestergrundande frånvaro.
- Semester: själva semestern är också semesterlönegrundande.
Vad gäller för semester när anställningen tar slut?
Arbetsgivaren får inte lägga ut semester under uppsägningstiden utan den anställdas medgivande. Om semestern redan var beslutad när den anställda sades upp på grund av arbetsbrist får hen begära att semestern upphävs och i stället arbeta. Det gäller inte vid egen uppsägning eller vid uppsägning av personliga skäl.
Är uppsägningstiden längre än sex månader får arbetsgivaren lägga ut semester på den del som överstiger sex månader. Intjänad semester som inte har tagits ut när anställningen tar slut betalas ut som semesterersättning.
Semesterlagen eller kollektivavtal: vad behöver arbetsgivaren veta?
Semesterlagen är till största delen tvingande, men den ger samtidigt utrymme för avtal. Ett kollektivavtal kan ge fler semesterdagar, ändra semesteråret, korta perioden för sammanhängande semester eller ändra hur semesterlönen beräknas. På arbetsplatser utan kollektivavtal gäller lagens regler, plus det som har avtalats i det enskilda anställningsavtalet.
Som arbetsgivare är det därför klokt att börja med att ta reda på om ett kollektivavtal eller hängavtal gäller, och sedan skriva in eventuella förmåner som fler semesterdagar eller förskottssemester i anställningsavtalet.
Vanliga frågor och svar om semester
Kan arbetsgivaren avbryta min semester?
Bara om det finns mycket starka skäl, till exempel att nästan alla på arbetsplatsen har blivit sjuka samtidigt. Den anställda kan inte själv ensidigt avbryta eller ändra en beviljad semester, utan det kräver en överenskommelse med arbetsgivaren.
Får jag ta ut betald semester som nyanställd?
Ja, men bara de dagar du har hunnit tjäna in under intjänandeåret. Hur många det blir beror på när du anställdes och hur semesteråret räknas på arbetsplatsen. Resten är obetalda om ni inte har avtalat om förskottssemester.
Tjänar jag in semester under min semester?
Ja. Semestern är semesterlönegrundande, så du tjänar in nya semesterdagar även när du är ledig.
Vanliga misstag kring semesterlagen
- Att blanda ihop semesterlön och semesterersättning. Semesterlön betalas under ledigheten, semesterersättning när anställningen slutar.
- Att glömma beskedsfristen. Den anställda ska ha besked om semesterns förläggning senast två månader i förväg.
- Att låta sparade dagar bli för gamla. Dagar som sparas ska tas ut inom fem år.
- Att räkna fel på nyanställdas dagar. Bara intjänade dagar ger semesterlön, resten är obetalda om inte förskottssemester har avtalats.
