Förebyggande sjukpenning är en ersättning från Försäkringskassan som du kan söka om du behöver vara borta från jobbet för att gå på medicinsk behandling eller rehabilitering med syfte att förebygga eller förkorta en sjukdom. Ersättningen motsvarar knappt 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och betalas ut redan från första dagen, utan karensavdrag.
Vem kan få förebyggande sjukpenning
Du kan få förebyggande sjukpenning om du har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som riskerar att påverka din arbetsförmåga, och du behöver avstå från arbete under minst en fjärdedel av din ordinarie arbetstid för att delta i behandlingen. Ytterligare två villkor måste vara uppfyllda: behandlingen ska vara ordinerad av en läkare och ingå i en behandlingsplan som är godkänd av Försäkringskassan, och du ska själv vara försäkrad i Sverige. Är du egenföretagare gäller samma grundregler, men karenstiden styrs i stället av det val av karensdagar du gjort hos Försäkringskassan.
Vad räknas som medicinsk behandling eller rehabilitering
Behandlingen eller rehabiliteringen ska ha ett tydligt förebyggande syfte, det vill säga förhindra att en sjukdom uppstår eller förkorta en pågående sjukdomsperiod. Både medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering omfattas, och exempel som Försäkringskassan normalt godkänner är samtalsterapi hos psykolog, smärtbehandling, arbetsterapi och sjukgymnastik. Rent pedagogiska eller sociala inslag räknas däremot inte in, vilket är en återkommande kritik mot regelverket, se avsnittet om skillnader nedan.
Så ansöker du om förebyggande sjukpenning hos Försäkringskassan
Ansökan görs i tre steg. Först behöver du ett läkarutlåtande med en behandlingsplan, det vill säga att en läkare skriftligt intygar att du blivit ordinerad behandlingen och varför den ska förebygga sjukdom eller förkorta sjukdom. Därefter skickar du in behandlingsplanen till Försäkringskassan för godkännande via e-tjänsten. När planen är godkänd kan du ansöka om själva ersättningen, antingen löpande efter varje behandlingstillfälle eller när hela behandlingsperioden är avslutad, inklusive restiden till och från behandlingen. För att ha rätt till ersättningen måste du kunna visa att du fått den ordinerade behandlingen godkänd innan den påbörjas, inte i efterhand.
Hur mycket får du i ersättning
Förebyggande sjukpenning ger cirka 80 procent av din sjukpenninggrundande inkomst, upp till ett inkomsttak på 10 prisbasbelopp. Räkneexempel: har du en sjukpenninggrundande inkomst nära taket blir dagsersättningen som högst, medan en lägre inkomst ger en proportionellt lägre ersättning. Till skillnad från vanlig sjuklön betalar arbetsgivaren ingenting under den här perioden. Hela kostnaden bärs av Försäkringskassan från dag ett, och inget karensavdrag görs oavsett hur många karensdagar du normalt har som anställd eller egenföretagare.
Skillnaden mot sjuklön, sjukpenning och särskilt högriskskydd
Vanlig sjuklön betalas av arbetsgivaren under de första 14 dagarna av en sjukskrivning, med ett karensavdrag som motsvarar cirka 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning. Förebyggande sjukpenning fungerar tvärtom: den betalas direkt av Försäkringskassan utan karensavdrag, eftersom syftet är att förhindra en sjukskrivning snarare än att ersätta en som redan pågår.
Har du i stället en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du riskerar upprepade korta sjukperioder kan särskilt högriskskydd vara mer relevant. Det befriar dig från karensavdrag och ger arbetsgivaren ersättning för sjuklönekostnaderna, men förutsätter att du redan är sjukskriven i stället för att du förebygger en sjukdom.
Regelverket har fått återkommande kritik. En granskning från Inspektionen för socialförsäkringen visar att reglerna fungerar sämre vid psykisk ohälsa och diffusa symtom än vid kroniska sjukdomar, delvis eftersom kortare behandlingstillfällen sällan når upp till kravet på en fjärdedels arbetsdag. Bara omkring 12 000 personer får förebyggande sjukpenning per år, vilket motsvarar ungefär 2 procent av alla som får någon sjukpenningförmån enligt socialförsäkringsbalken.
Arbetsgivare som vill sätta sig in i hur ersättningen samspelar med annan frånvaro kan också ha nytta av att läsa om föräldraledighet och hur olika typer av löneavdrag och frånvaro noteras på lönespecifikationen. Gäller frågan i stället vilka villkor som styr en tidsbegränsad anställning finns grunderna samlade i vår genomgång av anställningsavtal.
Kontakt, mer information och möjligheten att följa din ansökan
Har du frågor under handläggningen är det Försäkringskassans kundcenter du ska vända dig till för kontakt, snarare än din arbetsgivare eller läkarmottagning. Du kan följa ärendets status löpande via inloggade e-tjänster och där se om behandlingsplanen är godkänd, om ytterligare information efterfrågas eller om beslutet redan är fattat. Där finns även möjlighet att komplettera ansökan om Försäkringskassan begär in mer underlag innan beslut kan tas.
